Söndag

Fifan vad trött jag är idag, fick lov att hämta pappa inatt på Brux. Han hade varit på Rockabillykväll. Tur att man är en nattuggla och kan vara uppe flera timmar på natten. Men var ganska så trött igårkväll så det var en lättnad att komma i sängen.

Jag förstår inte vad det är med mig och höghus, när jag drömmer. Jag är alltid panikslagen i drömmarna då jag är i höghus. Då är jag oftast uppe på högsta våningen på höghuset och där ligger jag på golvet, rent panikslagen. Jag har drömt detta väldigt många gånger! Som inatt:
Jag drömde om att Iza och jag skulle någonstans i ett höghus, vi skulle till nån tror jag. I alla fall så tog vi till en början trapporna, vi skulle på 6:e våningen, men då av en konstig anledning slutar trapporna att upphöra på 3:dje våningen. "Vi får väl ta hissen då" säger Iza, paniken kommer smygande i mig, är ju rädd för att åka hiss. Så vi kliver in i hissen. Vi hamnar på 14 våningen, varpå jag säger "Jaha men vad bra, det är ju här vi ska av" Jag kliver ur hissen, men det gör inte Iza. "Kommer du?" frågade jag, Iza skakade på huvudet och dörrarna till hissen stängs. Då kommer jag på att det är på 6 våningen vi skulle vara så Iza hade åkt ner dit. Jag springer runt på våningen i panik, och jag känner att huset svajar av ovädret som blivit ute. Jag letar efter en trapp som går ner till 6 våningen. Jag gick fram till en kvinna och frågade om det fanns någon trapp ner, hon svarade "Nej, det finns inte trappor i sånna här moderna hus", jag springer och frågar en random kille om det finns någon trapp, nej sade han. Sedan ligger jag på golvet, panikslagen och känner hur huser svajjar fram och tillbaka. Jag bara väntade på att huset skulle rasa. Jag ställer mig upp och ringer mamma, jag kom inte ihåg vad jag sade till henne, men det var något om att jag ville att hon skulle skicka upp Iza så att jag kunde åka hissen tillbaka ner med henne, för jag vågade inte åka själv.

Sedan helt plötsligt är jag i något vinterland, men fortfarande så väntar jag på Iza som ska komma upp och hämta mig från hissen. Varpå jag ser en Pokémon komma ut hissen, Paras (en krabbpokemon) och jag blev bokstavligt talat överlycklig, och det blir Paras också, han höjer klorna och vi kramar om varandra, och jag är så lycklig att jag började grina. Jag började även grina påriktigt, lyckan var så äkta.
Sedan vaknar jag!

Jag förstår inte varför jag drömde om en pokemon, och framförallt Paras. Men Paras var verkligen jättesöt i drömmen och både den och jag var så lyckliga. But i still dont get it?


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0