När det går överstyr
Så nu vill jag veta, är det någon fler än jag som känner såhär? (Okej det här kan man tolka som man vill, en kärleksförklaring, eller något man helt enkelt skulle kunna säga till en vän) Ska tala om för er att jag är totalt livrädd för att detta en dag ska inträffa, att den människa som påverkat mitt liv så mycket, min bästa vän ska lämna mig, det är så otroligt dumt att tänka i dom här banorna när han har sagt till mig att "Jag kommer inte lämna dig" så varför tänker jag på sånna här dumheter? Vissa saker får tankarna och frågorna att bara att snurra i huvudet, man börjar bekymra sig och må dåligt, men så får man svar på sina frågor och funderingar, så har man bekymrat sig helt i onödan, för att man är dum nog att göra det.
Just det här har inträffat mig idag, tankarna gick överstyr och jag överreagerade - helt i onödan. Jag skäms över mig själv.